Våra Höns 

Raspresentation

Orpington är framavlad I England där den föddes upp år 1886 av William Cook. Det är en stor och grov hönsras som används både för sitt kött och för sin äggproduktion. Rasen är mycket lugn, trevlig och otroligt vacker. Den vanligaste färgen är gul men den finns även som blå, svart, vit, röd och varianter av dessa. En höna väger cirka 3-3, 5 kg och tuppen 3,5-4, 5kg.

Australorps är framavlad i Australien från den svarta engelska orpington. Den har funnits i Sverige seden 1940-talet. Rasen används för kött och äggproduktion. Den är något livligare än vanlig orpington men räknas ändå som en lugn ras. Vanligaste färgen är svart. En höna väger cirka 2,5 kg och tuppen 3,0-3,5 kg.

Dvärgkochin är framavlad i Kina. Det är en urdvärg vilket innebär att den endast finns som dvärgras. Äggen är bruna och väger från 30 g. Hönsen är lätta att få tama då de är lugna. De är goda mödrar och tar väl hand om sina kycklingar. Rasen bär en dunklädsel med byxor och benfjädring och den finns i många olika färger Hönan väger ca 750 g och tuppen ca 850.

Skånsk blommehöna (den bruna på bild) En svensk lantras med härstamning från Skåne. Hönan väger ca 2kg och hanen 3kg. Dem har en vit blommig teckning på brun eller svartbrun botten.

Sussex (den vita på bild) En gammal engelsk ras framavlad ur kochin, brahma coh dorking. Hönan väger 2.5.3kg och tuppen 3-4kg. Vanligaste färgen är vit med mörk krage och stjärt.

                                     

Presentation av hönsgården

 

Välkommen in i hönsgården...

Så länge jag kan minnas har jag varit lite små rädd för höns, något som sitter i sedan barndomen tror jag när alla höns var stora, vita och flaxiga. I samband med flytten till Östmora fick vi överta en hönsflock av blandade raser från en bekant. Det var med blandade känslor jag tog emot dem, men bor man på landet så ska man väll ha höns tänkte jag. Efter några dagars tillvänjning märkte jag att jag började bli mer och mer hönsfrälst. I gruppen som vi fått var det höns av både Orpington och kochin och dem var jätte trevliga, lugna, harmoniska och vackra. Ju mer jag lärt mig om höns under den här tiden desto större har mitt intresse blivit.

Vår hönsgård består i dag av en grupp med blandade hönor (Orpington, Kochin, Sussex, Skånsk blomme, Australorpington) och en stilig gul Orpington tupp. Hittills har vi fött upp kycklingar på naturlig väg av ruvningsvilliga hönor till oss själva och vänner men kanske kommer vi framöver att satsa lite mer på avel av höns och då införskaffa en kläckningsmaskin.

Miljö och skötsel

Hönsen har möjlighet till utevistelse året runt beroende på väder och vind. Vi utfodrar våra höns med Fenix hel värpfoder som köps på Granngården samt krossad havre. I mån av tillgång ges matrester och grönfoder. Vintertid ställer vi in sandbad i innegårdarna för att hönsen skall ges möjlighet till en bra matsmältning. Vintertid finns också värmelampor i hönshuset. Som strö använder vi halm som byts helt ca var 14e dag. Varje vår har vi storrengöring när hela hönshuset städas och desinficeras.

När vi har kycklingar i hönsgården får de alltid gå tillsammans med sin mor som gör allt för att skydda dem små och lära dem livets väsentligheter. Kycklingarnas mamma håller dem varma under sig. Kycklingarna får en egen liten matplats där de vuxna hönsen inte kommer åt att stjäla. De serveras kycklingfoder, undulatfrö, mosad kokt potatis, fisk, kött och grönfoder.

Tillbaka